Om champagne

Om ChampagneOrdet Champagne är skyddat, och det är endast mousserande viner från det Franska området Champagne och har framställts enligt Champagnemetoden som får lov att kallas Champagne.

Området ligger ca 15mil nordost om Paris, och Champagneregionen och dess fem vinproducerade distrikt omfattar nästan 80.000 hektar.

De fem distrikten är;

– Montagnede Reims
– Côte des Blancs
– Vallée de la Marne
– Côtedes Bar
– Aisne

Historia

Franska munkar var de första att buteljera vin i mousserande form kallat Champagne, uppkallad efter Champagneregionen i Frankrike.
Metoden att tillverka ”mousse” (ett annat namn för bubblor) i en flaska gjordes enligt sägnen först av Benediktermunkarna Jean Oudart (1654-1742) och Dom Pierre Pérignon (1639-1715). Men på senare år hävdar engelsmännen att det var de som var först med denna idé.

Redan på 1600-talet använde cidermakare från Gloucester denna metod, som sedan förfinades av Christopher Merrett. Han kom på metoden för jäsning som ger champagne dess bubblor, och att man måste använda kraftigare flaskor för att de inte ska explodera under tryck.

Merrett levererade ett papper till Royal Society i London redan år 1632 som förklarade hans idé. Detta var sex år innan Dom Perignon, den franska munken som allmänt krediteras för att ha uppfunnit champagnens födelse, sades ha gjort sin upptäckt.

Hur Champagne görs

Regionen Champagne har en kallare och kortare växtsäsong. Champagne-druvor måste plockas sent på året, vilket medför mindre tid för jäsning. Under fermenteringen används sedan jäst för att omvandla socker i druvsaften till alkohol men de kalla vintertemperaturerna stoppar upp processen.

Munkarna(?) utvecklade då en metod för att göra Champagne vin med en andra jäsning, som ägde rum i flaskan under den följande våren. Denna andra jäsningen skapade koldioxidbubblor som är det kännetecknade för champagne.

Vingårdarna

De flesta av vingårdarna är belägna på sluttningar så att detaljer som vinkeln till solen och dränering blir så bra som möjligt. Regionens kalla klimat och unika kalkhaltiga jord bidrar till den karakteristiska smaken.

Alla gårdar är rankade mellan 80 och 100, på en cru-skala som anger hur mycket man får betalt för sina druvor. Cru-systemet togs fram 1919 och kallas för ”Èchelle des Crus”. De som får högst betalt, klassas Grand Cru och de som ligger mellan 90 och 99 procent är Premier Cru.

Druvorsorterna

Vid framställningen används tre olika druvsorter:
Chardonnay – grön druva (vita viner)
Pinot Noir – blå druva (röda viner)
Pinot Meunier – blå druva (röda viner)

Vinproducenterna använder dessa druvor för att producera Champagne, och är en blandning av två eller flera av dessa sorter, även om vissa är gjorda av endast en av de tre druvorna.

Champagne som är gjort på enbart Chardonnay kallas ”Blanc de Blancs” medan Champagne från de två blå druvsorterna, antingen var för sig eller en kombination av de två, heter ”Blanc de Noirs”.

Rosé” står för mindre än 5% av all champagne som produceras. Den tillverkas genom en kombination av två eller tre av alla sorter. Den rosa färgen erhålls antingen genom att blanda i en del rött vin, eller genom att låta en del av saften från de röda druvornas skinn lakas ur.

Klassificering

Champagne klassificeras både i sin stil och sin sötma.

  • Non-Vintage (NV): Icke-årgångsbetecknad champagne, vilka består av flera olika årgångar och områden, står för 85 till 90% av all Champagne.
  • Vintage: Årgångsbetecknad champagne innehåller druvor som skördats från ett enda år då skörden är särskilt bra.
  • Curvées de prestige: Prestigechampagne tillverkas av blandningar av de mest subtila viner som åldrats under en längre tidsperiod.

De olika nivåerna av sötma är:

  • Ultra Brut: Mindre än 0,3% socker (Kallas även Brut Zero/Nature/Sauvage)
  • Extra Brut: Mindre än 0,6% socker

De 5 vanligaste nivåerna är:

  • Brut: Mindre än 1,5% socker
  • Extra Sec: 1,2-2% socker
  • Sec: 1,7-3,5% socker
  • Demi-sec: 3.3-5% socker
  • Doux: Över 5% socker

Bubblorna

De vackra bubblorna från äkta champagne finns i en mängd olika variationer. För att åstadkomma de speciella bubblorna genomgår vinet en dubbel jäsningsprocess. Vid den första jäsningen tappas vinet på flaska och socker samt jäst tillsätts. Därefter förvaras flaskorna i minst ett år i en kall, krithaltig källare. Under tiden omvandlar jästen sockret till alkohol och koldioxid. Därefter avlägsnas fällningen och flaskorna skakas lätt och placeras i en särskild träställning. Det är nu som de speciella bubblorna tillkommer. Innan den slutliga korken sätts på, så tillsätts lite Cognac för att ge sötma åt champagnen.

Dom Pérignon

Pierre Pérignon, mer känd som Dom Pérignon, var en benediktinmunk under 1600-talet som spelade en stor roll i utvecklingen av tillverkningsmetoderna för champagnevinerna, som vid denna tid var stilla viner. Han sägs enligt sägnen vara den som lyckades förstå den typiska jäsningen med tillsättning av socker som åstadkommer kolsyran i vinet.

Han har givit namn åt en av de mest kända champagnerna, Dom Pérignon som är Moët & Chandons prestigechampagne.

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen